Hedersförtrycket i Sverige är epidemiskt

Efter många års kollektiv förnekelse av hedersproblematiken blandat med sedvanlig ignorans hos folkvalda och opinionsbildare har eftertankens och insiktens kranka blekhet nu på allvar börjat anfäkta även dessa. Det har helt enkelt även för de mest motsträviga blivit väldigt svårt att ignorera problemet.

Ett arbete som torde göra anfäktan än värre är den studie kring hedersförtryck föreningen “Varken hora eller kuvad” (VHEK) släppte i mars i år [1]. Denna studie, benämnd “1100” är en kartläggning av diskriminering och förtryck i hederns namn bland 1100 ungdomar (12-18 år) och ca. 50 föräldrar (19-55 år) med utländsk bakgrund i Stockholms förorter. Studien baseras på en enkät och intervjuer gjorda av VHEK.

I detta blogginlägg lyfter jag fram ett urval av resultaten i studien, samt gör en enklare analys av vad studien pekar på för problemomfattning nationellt. För att få grepp om det senare behövs en uppfattning om hur många människor som i Sverige lever i en miljö av potentiellt hedersförtryck. En rimlig indikator bör vara hur många människor som har bakgrund i länder där hederskultur är vanligt förekommande eller norm.

Antal människor i hederskultur i Sverige

Statistiska Centralbyrån (SCB) redovisar inte ursprungsland för andra generationens invandrare. Det görs dock i Danmark, varför jag har använt mig av andelssiffror därifrån för att uppskatta antalet människor i Sverige som lever i en miljö av potentiell hederskultur.

Med hjälp av data från Danmarks Statistik [2] har jag genom att räkna antalet människor med bakgrund i länder med hederskultur[a] tagit fram en uppskattning av hur stor andel de utgör av den totala andelen med utländsk bakgrund. För alla åldrar är i Danmark andelen 44% och för åldrarna 12-18 år är andelen 60%.

I Sverige fanns det 2015 enligt SCB drygt 2,9 miljoner medborgare med utländsk bakgrund. Om vi antar samma fördelning som i Danmark betyder det att vi i Sverige har nästan 1,3 miljoner människor med bakgrund i länder med hederskultur, varav ca. 640 000 är flickor eller kvinnor.

Religionstillhörighet och grad av tro

Fig. 1 visar ur studien “1100” de enkätbesvarande ungdomarnas föräldrars religionstillhörighet. Ungdomarnas egna religionstillhörighet är snarlik föräldrarnas.

Religion_Distr_Pie
Fig. 1

Intressant i Fig. 1 är att andelen kristna är såpass stor; det talas mest om Islam, men även Ortodox Kristendom är mycket vanligt. Tyvärr används dock inte informationen om specifik religionstillhörighet i studien.

Fig. 2 visar föräldrarnas samt ungdomarnas grad av religiositet. 77,2% av mödrarna är ganska eller mycket religiösa, medans andelen för fäder är 65,4%. För ungdomarna är andelen hela 83%. Detta är skyhöga andelar jämfört med personer med svensk bakgrund.

Degree_Religiosity_Parents_Child
Fig. 2

Låt oss ur ovanstående uppskatta hur många ganska eller mycket troende muslimer det finns i Sverige. Av den del av befolkningen med bakgrund i länder med hederskultur borde Fig. 1 visa en rimligt korrekt fördelning av religionstillhörighet. Dock kan andelen judendom och buddhism anses vara försumbar, varför vi sätter Islam till 51% och kristendom till 46%. Ur Fig. 2 är det ungefärliga medelvärdet för andelen ganska eller mycket troende 75%. Med tanke på enkätens målgrupp kan denna siffra nog vara något hög nationellt sett, så låt oss vara konservativa och sätta siffran till 65%. Detta sammantaget ger ca. 425 000 ganska eller mycket troende muslimer i Sverige.

Denna siffra är intressant att jämföra med hur många ganska eller mycket troende den traditionella svenska protestantiska kyrkan har. Tyvärr är det dock svårt att slå fast några exaktare siffror, men bl.a. licentiatuppsatsen i [3] som bygger på SIFO-undersökningen från 2001 i [4] ger att ca. 9% av Sveriges dåvarande befolkning 15 år eller äldre läste bibeln ganska eller mycket ofta. I [3] visas också undersökningar från  1984 och 1999 där 5% av Sveriges ungdomar och vuxna läste bibeln minst varje vecka. Om vi då utgår från dagens 7,1 miljoner människor med svenskt ursprung och att 5% av dessa är ganska eller mycket troende ger det 355 000 människor, eller ca. 84% av antalet ganska eller mycket troende muslimer (Fig. 3). Dessa siffror ger en indikation på hur den bekännande religiösa basen i Sverige i och med sekularisering och asylinvandring flyttats från inhemsk protestantisk kristendom till andra kristna varianter och Islam.

Antal_troende_Muslimer_Kristna_rev3
Fig. 3

En intressant fråga som uppkommer i och med detta är vilka ur gruppen invandrare som bidrar till den ökade religiositeten. Studien “1100” kastar ljus över hur invandrarbarns religiositet beror på föräldrarnas födelseland. Är mamma och/eller pappa födda utomlands är barnen i högre grad religiösa. Fig. 4 visar förhållandena beroende på mammans ursprung.

Child_religiosity_from_mother_origin
Fig. 4

Är modern född i Sverige anger ca. 28% av ungdomarna att religion är viktigt eller mycket viktigt, med huvuddelen svarande viktig. Är modern däremot född utomlands anger ca. 56% av ungdomarna att religion är viktigt eller mycket viktig, med huvuddelen svarande mycket viktig. Detta indikerar att gradvis anpassning till det svenska, i huvudsak sekulära samhället över generationer gör invandrare mer sekulära. Av det följer att om antalet nyetableringar av utlandsfödda invandrare minskar kommer sannolikt gruppen med invandrarbakgrund med tiden att bli mer sekulära. Gruppen ganska eller mycket troende kommer att minska i storlek, och därmed förbättras integrationen med det svenska majoritetssamhället.

Frihet i hederskultur

En aspekt som tenderar att begränsas i hederskulturer är ungdomars möjlighet till umgänge med det motsatta könet, både i skolan och på fritiden. Fig. 5 visar hur ungdomarna i “1100” begränsas i denna aspekt.

Friendship_with_opposite_sex.png
Fig. 5

Endast 16% av tjejerna får för sina föräldrar umgås med det motsatta könet, medan mer än dubbelt så stor andel killar, 37% får göra det.

Studerar man föräldrarnas generella grad av kontroll över sina barn ser man att en mycket stor andel av särskilt flickorna är hårt eller mycket hårt kontrollerade (Fig. 6). Studien visar också att om föräldrarna är födda utomlands och/eller har låg utbildning och/eller är troende ökar graden av kontroll över barnen.

Parent_control_of_child
Fig. 6

Hela 54,1% av flickorna uppger sig vara hårt eller mycket hårt kontrollerade av sina föräldrar. För pojkarna är motsvarande andel 38,8%. Ur dessa siffror är det högintressant att försöka skapa en bild av hur utbredd kontrollaspekten av hedersförtrycket är i Sverige totalt sett.

För att göra detta använder vi oss som ovan av statistik från SCB, samt uppskattningen av andelen med ursprung i länder med hederskultur. Fig. 7 visar ungdomar i åldrarna 12-18 år och deras ursprung, Fig. 8 barn och ungdomar i åldrarna 9-20 år och deras ursprung[b].

12-18_background
Fig. 7
9-20_background
Fig 8.

I den bredare åldersgruppen har nästan 280 000 barn och ungdomar enligt min uppskattning bakgrund i miljöer med potentiell hederskultur. Det är lika många som antalet människor i hela Malmö stad.

I samma åldersspann som enkätdeltagarna i “1100”, 12-18 år, har drygt 160 000 ungdomar bakgrund i miljöer med potentiell hederskultur. Det är fler än antalet människor i hela Uppsala stad. Låt oss för detta åldersspann också studera hur graden av kontroll kan påverka i Sverige som helhet.

Enligt Fig. 6 uppgav 38,8% av pojkarna att de är hårt eller mycket hårt kontrollerade av sina föräldrar. I gruppen 12-18 år ger det  ca. 33 600 pojkar. I gruppen 9-20 år ger det, givet antagandet att 38,8% är rimligt rättvisande även för denna grupp, ca.  52 000 pojkar. 54,1% av flickorna uppgav att de är hårt eller mycket hårt kontrollerade av sina föräldrar. I gruppen 12-18 år ger det  drygt 42 000 flickor. I gruppen 9-20 år ger det, givet samma antagande, ca. 73 000 flickor.

Totalt sett har vi alltså i gruppen 12-18 år ca. 76 000 ungdomar i Sverige som anser sig hårt eller mycket hårt kontrollerade av sina föräldrar. I gruppen 9-20 år är det totalt 125 000 ungdomar. Den senare siffran är nästan lika stor som antalet invånare i Uppsala stad.

Antalet människor som totalt sett lever under hedersförtryck i Sverige känner vi inte, men givet det som kommit fram i “1100” och i analysen ovan bör det vara flera hundratusen. Jag anser det väldigt allvarligt att ett sådant utbrett förtryck mötts med sådan flathet och oförmåga till handling från samhällets sida. Detta är något som snarast behöver förändras, och är något Borgerlig Framtid kommer att adressera i sin politik.


Fredric Morenius
Civilingenjör, forskare och ordförande för Medborgerlig Samling i Stockholm


Noter

[a] De av världens länder och områden jag uppskattat vara karaktäriserade av hederskultur är:

Rwanda, Reunion, Nigeria, Niger, Namibia, Mozambique, Mauritius, Mauritania, Morocco, Mali, Malawi, Libya, Liberia, Lesotho, Kenya, Guinea-Bissau, Guinea, Ghana, Gambia, The, Gabon, Ethiopia, Eritrea, Ivory Coast, Egypt, Djibouti, Congo, Republic, Congo, Democratic Republic, Comoros, Central African Republic, Cameroon, Burundi, Burkina Faso, Botswana, Benin, Angola, Algeria, Senegal, Sierra Leone, Somalia, Sudan, Swaziland, South Sudan, Southwest Africa, Tanzania, Chad, Togo, Tunisia, Uganda, Zimbabwe, Zambia, Equatorial Guinea, Africa not stated, Belize, Abu Dhabi, Afghanistan, Armenia, Azerbaijan, Bahrain, Bangladesh, Dubai, United Arab Emirates, Indonesia, Iraq, Iran, Jordan, Kazakhstan, Kyrgyzstan, Kuwait, Lebanon, Malaysia, Middle East not stated, Oman, Pakistan, West bank and Gaza, Qatar, Saudi Arabia, Syria, Tajikistan, Trucial Oman, Turkmenistan, Uzbekistan, North Yemen, Yemen, Stateless

[b] Grupperna “bakgrund hederskultur” är delar av grupperna “utländsk bakgrund”.

Referenser

[1] http://www.varkenhoraellerkuvad.se/okategoriserat/studien-elvahundra.html
[2] http://www.statistikbanken.dk/
[3] https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:117256/FULLTEXT01.pdf
[4] http://www.tns-sifo.se/rapporter-undersokningar/senaste-undersokningarna/2001/allmaenhetens-syn-paa-bibeln

Advertisements

4 thoughts on “Hedersförtrycket i Sverige är epidemiskt”

  1. Några frågor kan vara Har du bytt religion för att ta reda på om några i huvudlaget lämnar islam .Andra frågor kan vara hur ser du på folk som byter religion eller blir ateister Den enda kyrka som jag vet har gudstjänster på arabiska är pingst kyrkan .och slutligen anser du att man ska få välja sin kärlek själv

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s