Våldtäkt och förövarens nationella bakgrund

Problemen med sexuellt våld och inte minst våldtäkter har med rätta varit i centrum för sommarens politiska diskussioner. Frågor kring det faktiska läget och orsaker ställs ideligen, men få konkreta svar ges – i alla fall inte av det svenska etablissemanget.

I mitt nyliga blogginlägg om våldtäktsproblematiken i Sverige visade jag att drygt 2/3 av samtliga våldtäkter i Sverige sannolikt begås av människor med icke-västlig invandrarbakgrund. I detta inlägg kommer jag med hjälp av statistik från danska SCB [1]^[a] redogöra för mer statistik kring förövarnas nationella bakgrund samt studera ett par orsaksförklarande faktorer.

I mitt blogginlägg om Brottslighet och ursprungsland presenterade jag Fig. 1, där överrepresentationen för invandrare med icke-västlig bakgrund under 2010-2014 i snitt var åtta gånger.

Fig. 1

Studerar man samtliga förövare med icke-västlig bakgrund förekommer främst länder i Afrika, Mellanöstern och Centralasien. Samtliga länder uppges i ^[b]. Jag har summerat antalet människor i Danmark med bakgrund i något av ^[b] och ställt det mot det totala antalet våldtäktsdomar 2010-2014 för människor med någon av dessa bakgrunder. Jämförelsen med människor med dansk bakgrund visas i Fig. 2

Fig. 2

Under åren 2010-2014 dömdes människor med dansk bakgrund för i snitt 0,7 våldtäkter per 100 000 invånare med samma bakgrund. För icke-västliga i ^[b] var snittet under samma period 13,8, dvs. en överrepresentation på 19,7 gånger jämfört med människor med dansk bakgrund. I mitt blogginlägg om svenska förhållanden uppskattade jag f.ö. antalet våldtäktsdomar mot människor med svensk eller västlig bakgrund till 1,5 per 100 000 invånare med samma bakgrund, alltså drygt 2 gånger fler än danska domar mot människor med dansk bakgrund.

De mest förekommande länderna i danska våldtäktsdomar (förutom Danmark) 2010-2014 visas i Fig. 3.

Fig. 3

De länder av dessa som förekommer under minst fyra av de fem åren 2010-2014 är Afghanistan, Iran, Irak, Libanon och Somalia. Dessa länders befolkningsutveckling i Danmark för alla åldrar visas i Fig. 4

Fig. 4

Fig. 5 illustrerar snittantalet våldtäktsdomar per 100 000 personer och år under perioden 2010-2014 mot individer med bakgrund i dessa länder. Urvalet människor i varje grupp är begränsat till åldrarna 14-79 år, då det bara är för detta åldersspann brottsstatistik redovisas.

Fig. 5

Särskilt personer med bakgrund i Somalia sticker ut, men en överrepresentation på hela 35,9 gånger (25.1/0.7) jämfört med personer med dansk bakgrund.

Orsaksförklarande faktorer

Man kan med största sannolikhet generellt och korrekt hävda att av t.ex. de totalt 49 våldtäkter 2010-2014 som män från Afghanistan, Iran, Irak, Libanon och Somalia fälldes för är den absoluta merparten en indirekt orsak av Danmarks asylpolitik och att dessa män därav alls befinner sig i Danmark och har möjlighet att begå brotten. Med det sagt är det intressant att förstå mer om _varför_ dessa grupper är så kraftigt överrepresenterade. Kulturella, värderingsmässiga, sociala och rent demografiska faktorer spelar säkerligen alla in. Vi har tillgång till data för ett par demografiska faktorer, nämligen ålders- och könsfördelning inom grupperna, så låt oss beakta dessa.

Fig. 6 visar åldersfördelningen i spannet 14-79 år för människor med bakgrund i Danmark, västliga samt icke-västliga länder.

Fig. 6

Danmark har en högre andel äldre än båda de andra grupperna från 48 år och uppåt. Det är rimligtvis dock inte i de högre åldrarna våldtäktsförövare främst är. Fig. 7 visar förekomsten av våldtäktsdomar per åldersgrupp per bakgrund.

Fig. 7

Mycket riktigt ser vi att den största andelen våldtäktsdomar utfärdas i spannet 15-49 år. En stor andel befolkning i högre ålder än detta är då positivt för gruppens statistik i och med att få av dessa äldre är belastade vad gäller våldtäktsdomar. Upprepar vi samma beräkningar som de i Fig. 1 fast begränsar åldersintervallet till 15-49 år borde överrepresentationen för grupperna med västlig och icke-västlig bakgrund därmed minska. Fig. 8 visar utfallet för detta begränsade åldersintervall.

Fig. 8

Mycket riktigt minskar överrepresentationerna, för icke-västliga med enligt beräkning i snitt 27%.

Skev könsfördelning, med större andel män än kvinnor, bör också påverka statistiken för gruppen negativt, då i princip alla våldtäktsförövare är män. Gruppen icke-västliga har något skev könsfördelning med 1% överskott av kvinnor (år 2014), vilket då har en liten positiv inverkan på statistiken. Sett till individuella länder ger Fig. 9 könsfördelningen för länderna i Fig. 4

Fig. 9

Alla dessa länder har ett överskott av män, men överskottet är mindre än vad många nog erfarenhetsmässigt tror i och med att främst en stor andel män syns i det offentliga rummet.

I och med att överskotten inte är större blir deras negativa inverkan på statistiken inte annat än relativt liten. Jag redovisar inte statistiken för detta här.

Fig. 10 visar till sist ålders- och könsdistributionen för personer med bakgrund i Somalia.

Fig. 10

Även här är andelen över knappt 50 år betydligt mindre än för gruppen med dansk bakgrund. Dock har Somaliagruppen en topp runt drygt 40 år, vilket är till fördel för deras statistik. Skulle man beräkna gruppenernas statistik för det begränsade åldersspannet 15-49 år torde minskningen i överrepresentation vara liknande den för gruppen med icke-västlig bakgrund, dvs. ca. 25%. Överrepresentationen för Somalia skulle då minska från 35,9 till 26,9.

---

Fredric Morenius
Civilingenjör, forskare och ordförande för Medborgerlig Samling i Stockholm

---

Noter

[a] Deldatabaser STRAFNA1 och FOLK2. Strafftyper 11, 12 och 511

[b] Afghanistan, Bosnia and Herzegovina, Ethiopia, India, Iran, Iraq, Jordan, Lebanon, Morocco, Pakistan, Russia, Somalia, Thailand, Tunisia, Turkey, Yugoslavia, Federal Republic

Referenser

[1] http://statistikbanken.dk/