Våldtäkt och förövarens nationella bakgrund

Problemen med sexuellt våld och inte minst våldtäkter har med rätta varit i centrum för sommarens politiska diskussioner. Frågor kring det faktiska läget och orsaker ställs ideligen, men få konkreta svar ges – i alla fall inte av det svenska etablissemanget.

I mitt nyliga blogginlägg om våldtäktsproblematiken i Sverige visade jag att drygt 2/3 av samtliga våldtäkter i Sverige sannolikt begås av människor med icke-västlig invandrarbakgrund. I detta inlägg kommer jag med hjälp av statistik från danska SCB [1][a] redogöra för mer statistik kring förövarnas nationella bakgrund samt studera ett par orsaksförklarande faktorer.

I mitt blogginlägg om Brottslighet och ursprungsland presenterade jag Fig. 1, där överrepresentationen för invandrare med icke-västlig bakgrund under 2010-2014 i snitt var åtta gånger.

DK_rapists_origin
Fig. 1

Studerar man samtliga förövare med icke-västlig bakgrund förekommer främst länder i Afrika, Mellanöstern och Centralasien. Samtliga länder uppges i [b]. Jag har summerat antalet människor i Danmark med bakgrund i något av [b] och ställt det mot det totala antalet våldtäktsdomar 2010-2014 för människor med någon av dessa bakgrunder. Jämförelsen med människor med dansk bakgrund visas i Fig. 2

Rape_Convictions_2010-2014_Grouped_DK_NW
Fig. 2

Under åren 2010-2014 dömdes människor med dansk bakgrund för i snitt 0,7 våldtäkter per 100 000 invånare med samma bakgrund. För icke-västliga i [b] var snittet under samma period 13,8, dvs. en överrepresentation på 19,7 gånger jämfört med människor med dansk bakgrund. I mitt blogginlägg om svenska förhållanden uppskattade jag f.ö. antalet våldtäktsdomar mot människor med svensk eller västlig bakgrund till 1,5 per 100 000 invånare med samma bakgrund, alltså drygt 2 gånger fler än danska domar mot människor med dansk bakgrund.

De mest förekommande länderna i danska våldtäktsdomar (förutom Danmark) 2010-2014 visas i Fig. 3.

Top_Nations_Num_Rape_Convictions_2010-2014
Fig. 3

De länder av dessa som förekommer under minst fyra av de fem åren 2010-2014 är Afghanistan, Iran, Irak, Libanon och Somalia. Dessa länders befolkningsutveckling i Danmark för alla åldrar visas i Fig. 4

Top_Nations_Occurrence_Rape_Convictions_Tot_Num_Perssons_2010-2014
Fig. 4

Fig. 5 illustrerar antalet våldtäktsdomar per 100 000 personer under perioden 2010-2014 mot individer med bakgrund i dessa länder. Urvalet människor i varje grupp är begränsat till åldrarna 14-79 år, då det bara är för detta åldersspann brottsstatistik redovisas.

Rape_Convictions_2010-2014_Grouped_pr_CoO_color
Fig. 5

Särskilt personer med bakgrund i Somalia sticker ut, men en överrepresentation på hela 35,9 gånger (25.1/0.7) jämfört med personer med dansk bakgrund.

Orsaksförklarande faktorer

Man kan med största sannolikhet generellt och korrekt hävda att av t.ex. de totalt 49 våldtäkter 2010-2014 som män från Afghanistan, Iran, Irak, Libanon och Somalia fälldes för är den absoluta merparten en indirekt orsak av Danmarks asylpolitik och att dessa män därav alls befinner sig i Danmark och har möjlighet att begå brotten. Med det sagt är det intressant att förstå mer om _varför_ dessa grupper är så kraftigt överrepresenterade. Kulturella, värderingsmässiga, sociala och rent demografiska faktorer spelar säkerligen alla in. Vi har tillgång till data för ett par demografiska faktorer, nämligen ålders- och könsfördelning inom grupperna, så låt oss beakta dessa.

Fig. 6 visar åldersfördelningen i spannet 14-79 år för människor med bakgrund i Danmark, västliga samt icke-västliga länder.

Age_distr_per_D_W_NW
Fig. 6

Danmark har en högre andel äldre än båda de andra grupperna från 48 år och uppåt. Det är rimligtvis dock inte i de högre åldrarna våldtäktsförövare främst är. Fig. 7 visar förekomsten av våldtäktsdomar per åldersgrupp per bakgrund.

Rape_Conv_Distr_per_Age_CoO
Fig. 7

Mycket riktigt ser vi att den största andelen våldtäktsdomar utfärdas i spannet 15-49 år. En stor andel befolkning i högre ålder än detta är då positivt för gruppens statistik i och med att få av dessa äldre är belastade vad gäller våldtäktsdomar. Upprepar vi samma beräkningar som de i Fig. 1 fast begränsar åldersintervallet till 15-49 år borde överrepresentationen för grupperna med västlig och icke-västlig bakgrund därmed minska. Fig. 8 visar utfallet för detta begränsade åldersintervall.

Overrepresentation_rape_by_year_age_CoO
Fig. 8

Mycket riktigt minskar överrepresentationerna, för icke-västliga med enligt beräkning i snitt 27%.

Skev könsfördelning, med större andel män än kvinnor, bör också påverka statistiken för gruppen negativt, då i princip alla våldtäktsförövare är män. Gruppen icke-västliga har något skev könsfördelning med 1% överskott av kvinnor (år 2014), vilket då har en liten positiv inverkan på statistiken. Sett till individuella länder ger Fig. 9 könsfördelningen för länderna i Fig. 4

Gender_balance_pr_Country
Fig. 9

Alla dessa länder har ett överskott av män, men överskottet är mindre än vad många nog erfarenhetsmässigt tror i och med att främst en stor andel män syns i det offentliga rummet.

I och med att överskotten inte är större blir deras negativa inverkan på statistiken inte annat än relativt liten. Jag redovisar inte statistiken för detta här.

Fig. 10 visar till sist ålders- och könsdistributionen för personer med bakgrund i Somalia.

Age_distr_per_gender_CoO
Fig. 10

Även här är andelen över knappt 50 år betydligt mindre än för gruppen med dansk bakgrund. Dock har Somaliagruppen en topp runt drygt 40 år, vilket är till fördel för deras statistik. Skulle man beräkna gruppenernas statistik för det begränsade åldersspannet 15-49 år torde minskningen i överrepresentation vara liknande den för gruppen med icke-västlig bakgrund, dvs. ca. 25%. Överrepresentationen för Somalia skulle då minska från 35,9 till 26,9.


Fredric Morenius
Civilingenjör, forskare och ordförande för Borgerlig Framtid i Stockholm


Noter

[a] Deldatabaser STRAFNA1 och FOLK2. Strafftyper 11, 12 och 511

[b] Afghanistan, Bosnia and Herzegovina, Ethiopia, India, Iran, Iraq, Jordan, Lebanon, Morocco, Pakistan, Russia, Somalia, Thailand, Tunisia, Turkey, Yugoslavia, Federal Republic

Referenser

[1] http://statistikbanken.dk/

Få Jihadister i Sverige arresteras

I ljuset av den senaste tidens terrordåd i Europa är det tyvärr högaktuellt att syna arbetet med att arrestera Jihadister i Europa. EUs gemensamma polisorganisation Europol arbetar bl.a. med krimialunderrättelser och publicerade den 20 juli i år en lägesrapport om terrorism och bekämpning inom EU, “EU Terrorism Situation and Trend Report (TE-SAT) 2016” [1].

Rapporten innehåller intressant statistik, bl.a. en klassificering av de arresteringar som gjorts i EU under 2015 (Fig. 1)

EU_Arrests_Category_Table
Fig. 1

Flera observationer kan göras, bl.a. att antalet arresteringar av misstänkta Jihadister är hela 62 gånger större än antalet arresteringar av misstänkta högerextremister (687/11). Man kan också se att antalet arresteringar av Jihadister är 179% fler än alla andra kategorier sammanlagt (687 / (67+11+168)). Ett rimligt antagande är att medlemsländerna arresterar misstänkta ur alla kategorier i en omfattning som ganska väl motsvarar kategorins hotomfattning, vilket då indikerar att Jihadism är det i särklass största terrorismrelaterade problemet medlemsländerna och EU har.

Fig. 2 visar antalet Jihadismrelaterade arresteringar i EU mellan 2011 och 2015, och trenden är starkt uppåtgående. Under perioden har antalet arresteringar ökat med  463% (687/122). Denna ökning beror sannolikt på en ökad arresteringskapacitet samt en ökad mängd Jihadistattacker. Mellan 2014 och 2015 ökade antalet attacker från 4 till 17 st.

Jihadism_arrests
Fig. 2

När det gäller utförda attacker är separatiströrelserna troligen dock mest framträdande, vilket Fig. 3 indikerar. Tyvärr kategoriserar Storbritannien ej attacker utförda i landet, vilket sänker värdet av denna sammanställning.

EU_Attacks
Fig. 3

De 687 Jihadismrelaterade arresteringar som gjordes inom EU under 2015 är illustrerade grafiskt per medlemsland i Fig. 4. Samma data återfinns i Fig. 1. Intressant är att sätta antalet arresteringar i proportion till storleken på varje lands muslimska befolkning. Det bör per land ge en hygglig uppfattning av bekämpningens effektivitet, trots att många andra faktorer självklart också spelar in, såsom gruppens sammansättning, sociala faktorer m.m.

EU_Arrests
Fig. 4

Statistik över storleken på respektive lands religiösa grupper är aningen osäker, men t.ex. Pew-Templeton Global Religious Futures Project [2] ger översikter och prognoser. Pew-Templeton tillhandahåller det uppskattade antalet muslimer per land för år 2010 och 2020, och jag har ur det med enkel linjär interpolation uppskattat antalet för år 2015. Resultatet visas i Fig. 5 och 6.

Num_Muslims_Per_Country
Fig. 5
Num_Muslims_Per_Country_Bar_Chart
Fig. 6

Det skall noteras att Pew-Templetons uppskattning av antalet muslimer i Sverige sannolikt är för låg. I mitt blogginlägg “Hedersförtrycket i Sverige är epidemiskt” kommer jag fram till en klart högre siffra, vilken bör vara mer rättvisande. Jag använder dock Pew-Templetons uppskattning i detta inlägg.

Antal arresteringar per 100 000 muslimska invånare ges ur Fig. 1 och 5. Resultatet visas i Fig. 7

Jihadism_arrests_per_num_Muslims
Fig 7

Frekvensen av arresteringar varierar stort mellan länder, t.ex. arresterar Polen ca. 48 gånger fler Jihadister per 100 000 Muslimer än Sverige. Som synes är öststaterna i sammanställningen “effektiva” och har en liten muslimsk befolkning. I Västeuropa är Österrike, Belgien, Frankrike, Spanien och Finland effektiva. Spanien och Finland har dock låg andel muslimer bland befolkningen.

Tysklands och Sveriges låga frekvenser är anmärkningsvärda i sammanhanget. Båda länderna har stora muslimska befolkningar och ungefär lika stora andelar som Österrike och Belgien. Med mer korrekta siffror enligt mitt tidigare blogginlägg är dessutom Sveriges andel muslimer troligen högst i Västeuropa, och arresteringsfrekvensen lägre än Tysklands.

Detta indikerar för Sveriges del att vi behöver bli bättre på att identifiera Jihadister samt öka kapaciteten att arrestera och lagföra dem.


Fredric Morenius
Civilingenjör, forskare och ordförande för Borgerlig Framtid i Stockholm


Referenser

[1] https://www.europol.europa.eu/sites/default/files/publications/europol_tesat_2016.pdf
[
2] http://www.globalreligiousfutures.org/

Hedersförtrycket i Sverige är epidemiskt

Efter många års kollektiv förnekelse av hedersproblematiken blandat med sedvanlig ignorans hos folkvalda och opinionsbildare har eftertankens och insiktens kranka blekhet nu på allvar börjat anfäkta även dessa. Det har helt enkelt även för de mest motsträviga blivit väldigt svårt att ignorera problemet.

Ett arbete som torde göra anfäktan än värre är den studie kring hedersförtryck föreningen “Varken hora eller kuvad” (VHEK) släppte i mars i år [1]. Denna studie, benämnd “1100” är en kartläggning av diskriminering och förtryck i hederns namn bland 1100 ungdomar (12-18 år) och ca. 50 föräldrar (19-55 år) med utländsk bakgrund i Stockholms förorter. Studien baseras på en enkät och intervjuer gjorda av VHEK.

I detta blogginlägg lyfter jag fram ett urval av resultaten i studien, samt gör en enklare analys av vad studien pekar på för problemomfattning nationellt. För att få grepp om det senare behövs en uppfattning om hur många människor som i Sverige lever i en miljö av potentiellt hedersförtryck. En rimlig indikator bör vara hur många människor som har bakgrund i länder där hederskultur är vanligt förekommande eller norm.

Antal människor i hederskultur i Sverige

Statistiska Centralbyrån (SCB) redovisar inte ursprungsland för andra generationens invandrare. Det görs dock i Danmark, varför jag har använt mig av andelssiffror därifrån för att uppskatta antalet människor i Sverige som lever i en miljö av potentiell hederskultur.

Med hjälp av data från Danmarks Statistik [2] har jag genom att räkna antalet människor med bakgrund i länder med hederskultur[a] tagit fram en uppskattning av hur stor andel de utgör av den totala andelen med utländsk bakgrund. För alla åldrar är i Danmark andelen 44% och för åldrarna 12-18 år är andelen 60%.

I Sverige fanns det 2015 enligt SCB drygt 2,9 miljoner medborgare med utländsk bakgrund. Om vi antar samma fördelning som i Danmark betyder det att vi i Sverige har nästan 1,3 miljoner människor med bakgrund i länder med hederskultur, varav ca. 640 000 är flickor eller kvinnor.

Religionstillhörighet och grad av tro

Fig. 1 visar ur studien “1100” de enkätbesvarande ungdomarnas föräldrars religionstillhörighet. Ungdomarnas egna religionstillhörighet är snarlik föräldrarnas.

Religion_Distr_Pie
Fig. 1

Intressant i Fig. 1 är att andelen kristna är såpass stor; det talas mest om Islam, men även Ortodox Kristendom är mycket vanligt. Tyvärr används dock inte informationen om specifik religionstillhörighet i studien.

Fig. 2 visar föräldrarnas samt ungdomarnas grad av religiositet. 77,2% av mödrarna är ganska eller mycket religiösa, medans andelen för fäder är 65,4%. För ungdomarna är andelen hela 83%. Detta är skyhöga andelar jämfört med personer med svensk bakgrund.

Degree_Religiosity_Parents_Child
Fig. 2

Låt oss ur ovanstående uppskatta hur många ganska eller mycket troende muslimer det finns i Sverige. Av den del av befolkningen med bakgrund i länder med hederskultur borde Fig. 1 visa en rimligt korrekt fördelning av religionstillhörighet. Dock kan andelen judendom och buddhism anses vara försumbar, varför vi sätter Islam till 51% och kristendom till 46%. Ur Fig. 2 är det ungefärliga medelvärdet för andelen ganska eller mycket troende 75%. Med tanke på enkätens målgrupp kan denna siffra nog vara något hög nationellt sett, så låt oss vara konservativa och sätta siffran till 65%. Detta sammantaget ger ca. 425 000 ganska eller mycket troende muslimer i Sverige.

Denna siffra är intressant att jämföra med hur många ganska eller mycket troende den traditionella svenska protestantiska kyrkan har. Tyvärr är det dock svårt att slå fast några exaktare siffror, men bl.a. licentiatuppsatsen i [3] som bygger på SIFO-undersökningen från 2001 i [4] ger att ca. 9% av Sveriges dåvarande befolkning 15 år eller äldre läste bibeln ganska eller mycket ofta. I [3] visas också undersökningar från  1984 och 1999 där 5% av Sveriges ungdomar och vuxna läste bibeln minst varje vecka. Om vi då utgår från dagens 7,1 miljoner människor med svenskt ursprung och att 5% av dessa är ganska eller mycket troende ger det 355 000 människor, eller ca. 84% av antalet ganska eller mycket troende muslimer (Fig. 3). Dessa siffror ger en indikation på hur den bekännande religiösa basen i Sverige i och med sekularisering och asylinvandring flyttats från inhemsk protestantisk kristendom till andra kristna varianter och Islam.

Antal_troende_Muslimer_Kristna_rev3
Fig. 3

En intressant fråga som uppkommer i och med detta är vilka ur gruppen invandrare som bidrar till den ökade religiositeten. Studien “1100” kastar ljus över hur invandrarbarns religiositet beror på föräldrarnas födelseland. Är mamma och/eller pappa födda utomlands är barnen i högre grad religiösa. Fig. 4 visar förhållandena beroende på mammans ursprung.

Child_religiosity_from_mother_origin
Fig. 4

Är modern född i Sverige anger ca. 28% av ungdomarna att religion är viktigt eller mycket viktigt, med huvuddelen svarande viktig. Är modern däremot född utomlands anger ca. 56% av ungdomarna att religion är viktigt eller mycket viktig, med huvuddelen svarande mycket viktig. Detta indikerar att gradvis anpassning till det svenska, i huvudsak sekulära samhället över generationer gör invandrare mer sekulära. Av det följer att om antalet nyetableringar av utlandsfödda invandrare minskar kommer sannolikt gruppen med invandrarbakgrund med tiden att bli mer sekulära. Gruppen ganska eller mycket troende kommer att minska i storlek, och därmed förbättras integrationen med det svenska majoritetssamhället.

Frihet i hederskultur

En aspekt som tenderar att begränsas i hederskulturer är ungdomars möjlighet till umgänge med det motsatta könet, både i skolan och på fritiden. Fig. 5 visar hur ungdomarna i “1100” begränsas i denna aspekt.

Friendship_with_opposite_sex.png
Fig. 5

Endast 16% av tjejerna får för sina föräldrar umgås med det motsatta könet, medan mer än dubbelt så stor andel killar, 37% får göra det.

Studerar man föräldrarnas generella grad av kontroll över sina barn ser man att en mycket stor andel av särskilt flickorna är hårt eller mycket hårt kontrollerade (Fig. 6). Studien visar också att om föräldrarna är födda utomlands och/eller har låg utbildning och/eller är troende ökar graden av kontroll över barnen.

Parent_control_of_child
Fig. 6

Hela 54,1% av flickorna uppger sig vara hårt eller mycket hårt kontrollerade av sina föräldrar. För pojkarna är motsvarande andel 38,8%. Ur dessa siffror är det högintressant att försöka skapa en bild av hur utbredd kontrollaspekten av hedersförtrycket är i Sverige totalt sett.

För att göra detta använder vi oss som ovan av statistik från SCB, samt uppskattningen av andelen med ursprung i länder med hederskultur. Fig. 7 visar ungdomar i åldrarna 12-18 år och deras ursprung, Fig. 8 barn och ungdomar i åldrarna 9-20 år och deras ursprung[b].

12-18_background
Fig. 7
9-20_background
Fig 8.

I den bredare åldersgruppen har nästan 280 000 barn och ungdomar enligt min uppskattning bakgrund i miljöer med potentiell hederskultur. Det är lika många som antalet människor i hela Malmö stad.

I samma åldersspann som enkätdeltagarna i “1100”, 12-18 år, har drygt 160 000 ungdomar bakgrund i miljöer med potentiell hederskultur. Det är fler än antalet människor i hela Uppsala stad. Låt oss för detta åldersspann också studera hur graden av kontroll kan påverka i Sverige som helhet.

Enligt Fig. 6 uppgav 38,8% av pojkarna att de är hårt eller mycket hårt kontrollerade av sina föräldrar. I gruppen 12-18 år ger det  ca. 33 600 pojkar. I gruppen 9-20 år ger det, givet antagandet att 38,8% är rimligt rättvisande även för denna grupp, ca.  52 000 pojkar. 54,1% av flickorna uppgav att de är hårt eller mycket hårt kontrollerade av sina föräldrar. I gruppen 12-18 år ger det  drygt 42 000 flickor. I gruppen 9-20 år ger det, givet samma antagande, ca. 73 000 flickor.

Totalt sett har vi alltså i gruppen 12-18 år ca. 76 000 ungdomar i Sverige som anser sig hårt eller mycket hårt kontrollerade av sina föräldrar. I gruppen 9-20 år är det totalt 125 000 ungdomar. Den senare siffran är nästan lika stor som antalet invånare i Uppsala stad.

Antalet människor som totalt sett lever under hedersförtryck i Sverige känner vi inte, men givet det som kommit fram i “1100” och i analysen ovan bör det vara flera hundratusen. Jag anser det väldigt allvarligt att ett sådant utbrett förtryck mötts med sådan flathet och oförmåga till handling från samhällets sida. Detta är något som snarast behöver förändras, och är något Borgerlig Framtid kommer att adressera i sin politik.


Fredric Morenius
Civilingenjör, forskare och ordförande för Borgerlig Framtid i Stockholm


Noter

[a] De av världens länder och områden jag uppskattat vara karaktäriserade av hederskultur är:

Rwanda, Reunion, Nigeria, Niger, Namibia, Mozambique, Mauritius, Mauritania, Morocco, Mali, Malawi, Libya, Liberia, Lesotho, Kenya, Guinea-Bissau, Guinea, Ghana, Gambia, The, Gabon, Ethiopia, Eritrea, Ivory Coast, Egypt, Djibouti, Congo, Republic, Congo, Democratic Republic, Comoros, Central African Republic, Cameroon, Burundi, Burkina Faso, Botswana, Benin, Angola, Algeria, Senegal, Sierra Leone, Somalia, Sudan, Swaziland, South Sudan, Southwest Africa, Tanzania, Chad, Togo, Tunisia, Uganda, Zimbabwe, Zambia, Equatorial Guinea, Africa not stated, Belize, Abu Dhabi, Afghanistan, Armenia, Azerbaijan, Bahrain, Bangladesh, Dubai, United Arab Emirates, Indonesia, Iraq, Iran, Jordan, Kazakhstan, Kyrgyzstan, Kuwait, Lebanon, Malaysia, Middle East not stated, Oman, Pakistan, West bank and Gaza, Qatar, Saudi Arabia, Syria, Tajikistan, Trucial Oman, Turkmenistan, Uzbekistan, North Yemen, Yemen, Stateless

[b] Grupperna “bakgrund hederskultur” är delar av grupperna “utländsk bakgrund”.

Referenser

[1] http://www.varkenhoraellerkuvad.se/okategoriserat/studien-elvahundra.html
[2] http://www.statistikbanken.dk/
[3] https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:117256/FULLTEXT01.pdf
[4] http://www.tns-sifo.se/rapporter-undersokningar/senaste-undersokningarna/2001/allmaenhetens-syn-paa-bibeln

Antalet våldtäkter troligen 3 ggr fler pga icke-västliga invandrare

I mitt blogginlägg om brottslighet och ursprungsland visade jag att människor i Danmark med icke-västlig bakgrund[a,b,c] är klart överrepresenterade vad gäller att vara dömda för våldtäkt. Under perioden 2010-2014 var det i Danmark i snitt ca. 8 gånger mer sannolikt att en person med icke-västlig bakgrund dömdes för en våldtäkt än en med dansk eller västlig bakgrund.

I detta inlägg används denna statistik för att uppskatta situationen i Sverige vad gäller våldtäkter och förövarens nationella bakgrund.

Enligt danska SCB, Danmarks Statistik [1], hade år 2015 62,2% av Danmarks invandrare i åldrarna 14-79 år icke-västlig bakgrund. Då motsvarande information inte finns hos SCB, antar vi att andelen invandrare med icke-västlig bakgrund i Sverige är densamma, 62,2%. Enligt SCB hade i Sverige år 2015 ca. 2,68 miljoner människor i åldrarna 14-79 år utländsk bakgrund[d]. Enligt antagandet ovan har då 2,68*0,622= 1,67 miljoner av dessa icke-västlig bakgrund. Övriga invånare i samma åldersgrupp har då västlig eller svensk bakgrund, dvs. (2,68-1,67)+5,49 = 6,5 miljoner människor.

För att uppskatta den relativa andelen begångna våldtäkter mellan dessa två grupper antar vi att överrepresentationen i Sverige är densamma som i Danmark, dvs. ca. 8 gånger. Vi låter x representera antalet våldtäkter per en miljon invånare av gruppen med svensk eller västlig bakgrund. Antalet våldtäkter av dessa,  Vsv, ges då av

V_{sv} = 6.5x

Antalet våldtäkter av de med icke-västlig bakgrund,  Viv, ges inkl. överrepresentationen av

V_{iv} = 1.67*8x = 13.36x

Det totala antalet våldtäkter, Vtot, blir då:

V_{tot} = V_{sv} + V_{iv} = 19.86x

Andelen våldtäkter av de med icke-västlig bakgrund, Vaiv, är då

V_{aiv} = \frac{V_{iv}}{V_{tot}} = 0.673 = 67.3\%

trots att de endast utgör 20,4% av det totala antalet människor i de båda grupperna.

Vi kan också se att i och med tillskottet av gruppen med icke-västlig bakgrund är det totala antalet våldtäkter 19,86x/6,5x =  3,06 gånger fler än de hade varit utan denna grupps tillskott. Detta givet att övriga gruppers våldtäktsfrekvens legat på samma nivå även utan gruppens med icke-västlig bakgrund närvaro i Sverige.

Vidare är antalet våldtäkter av gruppen med icke-västlig bakgrund 13,36x/6,5x = 2,06 gånger fler än antalet av gruppen med svensk eller västlig bakgrund.

Låt oss för att sätta dessa relationer i perspektiv se till hur fördelningen blir av det faktiska antalet våldtäktsdomar år 2015. Detta år föll 291 domar för våldtäkt[e] [2], och enligt uppskattningen att 67,3% av de dömda har icke-västlig bakgrund innebär det att 196 av dessa är personer ur denna grupp och 95 ur gruppen med svensk eller västlig bakgrund.

En annan intressant övning är att titta på hur antalet personer i gruppen med icke-västlig bakgrund skulle kunna tänkas påverka gruppens andel av samt det absoluta antalet våldtäkter. Låt oss göra det förenklade antagandet att antalet personer med svensk eller västlig bakgrund är konstant och att den andra gruppens överrepresentation är enligt ovan. Vi låter Piv vara antalet miljoner personer med icke-västlig bakgrund och Vaiv’ vara den resulterande andelen våldtäkter begångna av personer ur denna grupp:

V_{aiv'} = P_{iv} * \frac{8x}{(6.5x + P_{iv} * 8x)} = \frac{8P_{iv}}{(6.5 + 8P_{iv})}

Fig. 1 visar funktionen Vaiv’ och vi kan t.ex. se att vid dubbla dagens antal personer i gruppen med icke-västlig bakgrund (3,37 miljoner) skulle gruppen stå för drygt 80% våldtäkterna och redan vid drygt 800 000 personer skulle gruppen stå för 50% av våldtäkterna.

Vaiv_prim_graph
Fig. 1    y = Vaiv’ och x = Piv

Vi kan också studera det absoluta antalet våldtäkter begångna av personer i gruppen med icke-västlig bakgrund. Låt oss då igen göra det förenklade antagandet att antalet personer med svensk eller västlig bakgrund är konstant och att den andra gruppens överrepresentation är som ovan.

Det totala, faktiska antalet utdömda våldtäktsdomar år 2015 ges av

V_{tot} = V_{sv} + V_{iv} = 6.5x + 1.67*8x = 291

vilket ger

x = \frac{291}{(6.5 + 1.67*8)} = 14.65 våldtäkter per en miljon invånare.

För ett variabelt antal miljoner personer med icke-västlig bakgrund, Piv, ges då det totala antalet våldtäkter av denna grupp av

V_{tot\_iv} = P_{iv}*8x

Fig. 2 visar utfallet av denna hypotetiska funktion (Vtot_iv, blå), samt det konstanta antalet våldtäkter av gruppen med svensk eller västlig bakgrund (röd).

Vtot_iv_graph
Fig. 2    y = Antal våldtäkter och x = Piv

Vi kan härur t.ex. se att vid dubbla dagens antal personer i gruppen med icke-västlig bakgrund (3,37 miljoner) skulle antalet våldtäkter begångna av personer ur gruppen vara ca. 390 stycken och det totala antalet våldtäkter i Sverige skulle vara 485 mot dagens 291, vilket motsvarar en ökning med ca. 67%.

Diskussion

Ovanstående beräkningar bygger pga. SCBs brister på vissa antaganden och också på förenklingar. Siffrorna bör dock rimligtvis ligga någorlunda nära de faktiska och förenklingarna bör ge rimligt rättvisande resultat. Beräkningarna innefattande alternativa antal personer med icke-västlig bakgrund skall dock endast ses som hypotetiska illustrationer snarare än sannolik utveckling vid ytterligare ökat antal personer i denna grupp.

Det skall noteras att inga försök till förklaring av orsakerna bakom begångna våldtäkter görs. Detta är istället endast ett bidrag för att konkretisera kring graden av de problem med sexuellt våld som finns i samhället, och en pekare på vad som troligen är en huvudfaktor till det stora antalet våldtäkter.


Fredric Morenius
Civilingenjör, forskare och ordförande för Borgerlig Framtid i Stockholm


Noter

[a] För inrikes född definieras ursprungsland utifrån moderns födelseland. Om endast en förälder är känd räknas dennas födelseland. Då ingen förälder är känd ges härkomst av personens egna upplysningar.
[b] Västliga länder:  EU28 plus Andorra, Island, Liechtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz, Vatikanstaten, Kanada, USA, Australien och Nya Zeeland.
[c] Icke-västliga länder: alla övriga
[d] Denna siffra har approximerats då SCB endast anger ålder i 10-årsgrupper.
[e] Våldtäkt och grov våldtäkt, inklusive mot barn.


Referenser

[1] http://www.statistikbanken.dk/
[
2] http://www.bra.se/download/18.25f91bdc15453b49d0f9589b/1464674751252/450La-2015.xls

En harmlös(?) Sunni-Imam och ett okunnigt Ibn-Rushd

Den konservative Sunni-skriftlärde och Imamen Salahuddin Barakat har den senaste tiden seglat upp som en av de-facto referenserna för Islam i det officiella Sverige. Han bjuds regelbundet in i olika sammanhang, inte minst kors-religiösa där samverkan, samförstånd och allmän harmoni skall visas upp för allmänheten (Fig. 1).

Barakat
Fig. 1: Shejk Salahuddin Barakat, Biskop Eva Brunne samt Rabbi Ute Steyer vid den senares installation i Stockholm 6/6 2016

Barakat är enligt egen utsago [1] huvudsakligen utbildad i Jemen, i vad som kallas “de islamiska vetenskaperna”. Man skall här notera att detta inte rör sig om vetenskap enligt en västerländsk definition; den skulle inte kvalificera.

Barakat undervisar bl.a. i rättsmetodik och rättslära och syftet med det Sunnimuslimska läroverk han driver [2] är bl.a. att “bidra till en positiv samhällsutveckling” och “att stärka och stödja muslimers engagemang i samhället”. Detta sammantaget betyder utom rimligt tvivel att Barakat verkar för att direkt eller indirekt påverka samhället samt att förmedla Islamisk rättslära, uppfattning och praktik.

I diskussion med Barakat [3] håller han dock låg profil och hävdar att han inte har någon ambition att påverka det omgivande samhället, eller ens ha någon direkt idé om vad han vill med sitt engagemang i ett större samhällskontext. Givet hans utbildning och den bokstavstolkning han har av sin religion ter sig detta tämligen osannolikt.

För att studera Barakats verksamhet har jag bevistat och spelat in två av hans föreläsningar, varav “ISIS och Dajjal” var den första. Mohamed Omar har skrivit en mycket bra artikel om denna föreläsning, Sharia istället för förnuft, där Barakats bokstavstro, anspråk på korrekt tolkning samt tendens att dölja sig bakom resonemangs- och ordmoln och att det hela är så komplicerat att en utomstående inte kan förstå går igen.

En sista observation med anledning av [3] jag skulle vilja dela med mig av är hur okunnig det muslimska studieförbundet Ibn Rushds förste rektor Martin Nihlgård framstår, som dessutom studerat Islamologi på universitetsnivå. Hans frågor och påståenden är på lekmannanivå, vilket är mycket anmärkningsvärt för en person med hans bakgrund och förmodade erfarenhet. T.ex. påstår han att många muslimer ger mänskligt förnuft företräde framför de heliga skrifterna. Fig. 2 [5] visar dock att en förkrossande majoritet i många länder med stor muslimsk befolkning t.ex. tror att Sharia kommer av Guds ord (exempelvis 99% i Jordanien, 95% i Egypten och 94% i Irak). Detta är en ståndpunkt som i grunden går emot förnuftsbaserat tänkande.

Sharia_Gods_word
Fig. 2: Pew Research, “The World’s Muslims: Religion, Politics and Society”

Fredric Morenius
Civilingenjör, forskare och ordförande för Borgerlig Framtid i Stockholm


Referenser

[1] http://www.islamakademin.se/vara-larare/#strongshaykh-salahuddin-barakat
[2] http://www.islamakademin.se/
[3] https://www.facebook.com/martin.nihlgard/posts/10206696771800700
[4] https://www.youtube.com/watch?v=8vzqdiy4uoA
[5]http://www.pewforum.org/2013/04/30/the-worlds-muslims-religion-politics-society-beliefs-about-sharia/

Varför skall vi inte sparka våra politiker?

I denna bloggpost skulle jag vilja be er läsare om hjälp. Som de av er som läst denna blogg tidigare kanske sett är jag politiskt aktiv inom Borgerlig Framtid, Sveriges nästa riksdagsparti och ett parti av den nya generationen.

Med tanke på situationen Sverige numera befinner sig i är det för mig självklart att engagera mig i att få ordning på Sverige samt att ersätta de politiska aktörer som haft en stor del i att landet är på dekis och i att vi hamnat i denna svåra situation. Jag stöter dock regelbundet på människor som trots att de tycker situationen är katastrofal och att den politiska skulden är tydlig verkar hysa en pessimism och motvillighet mot förändring, t.ex.

“Ni kommer inte att hinna nå 4% till valet 2018”
“Vi behöver inte fler borgerliga partier”
“De gamla partierna har nu lärt av sina misstag och allt kommer att bli bra”

Det jag skulle vilja ha er hjälp med är att ni i kommentarsfältet nedan ger era bästa argument för varför vi väljare skall ge “gammelpartierna” fortsatt förtroende, trots att de försatt landet i en mycket allvarlig situation. Varför skall vi väljare inte sparka de politiska företrädare som haft höga poster i sina partier under tiden vanstyret pågått, haft möjlighet att stoppa det, men inte gjort något nämnvärt? Varför skall vi inte ersätta en sjuklig politisk kultur, sjukliga partier och sjukliga politiker med friskt blod från samhället och människor som tar plats med ett enda mål – att få ordning på Sverige.

Så, fire away with your best arguments!🙂


Fredric Morenius
Civilingenjör, forskare och ordförande för Borgerlig Framtid i Stockholm


 

Är människor religiösa i ett gott samhälle?

Med anledning av Sveriges relativt nya belägenhet att vara en västerländsk sekulär demokrati satt under press av religiösa krafter som vill återinföra religiöst inflytande över samhällsstyrningen är det intressant och relevant att studera hur graden av religiositet korrelerar med ett gott samhälle.

För att göra det har jag sammanställt information från 58 länder[a] kring medborgarnas grad av religiositet[b], religiösa sammansättning[c] samt politiska rättigheter och medborgerliga friheter[d]. Denna information har jag sedan vägt samman för att visa hur dessa parametrar korrelerar med ett gott eller mindre gott samhälle.

De 58 länderna utgör en absolut merpart av de länder som ingick i “World Values Survey Wave 6” under 2010-2014 [1], från vilken jag även hämtat information om grad av religiositet. Datan över religiös sammansättning per land är tagen från Pew Research “The Global Religious Landscape” [2] och datan över politiska rättigheter och medborgerliga friheter per land från Freedom Houses rapport “Freedom in the World 2015” [3].

Fig. 1 visar de länder som ingick i World Values Survey Wave 6. En relevant fråga för denna bloggpost är huruvida urvalet av de 58 länderna är representativt för den totala uppsättningen länder globalt. Länder från alla världsdelar finns representerade och för Kristendom och Islam motsvarar andelarna med respektive religiös majoritet rimligt väl andelarna på individnivå globalt, så jag kommer i diskussionen anta tillräcklig global representativitet.

coverageWVS6
Fig. 1

Fig. 2 visar ett punktdiagram över de 58 länderna där vertikala axeln utgör graden av icke-religiositet [-1..1] och horisontella axeln utgör graden av politiska rättigheter och medborgerliga friheter [1..7]. Lågt värde på vertikala axeln betyder hög religiositet och vice versa, lågt värde på den horisontella axeln betyder svaga politiska rättigheter och medborgerliga friheter och vice versa. Färgen på ett lands punkt visar landets religiösa majoritet. 25 länder har kristen majoritet och 18 muslimsk.

Klicka på Fig. 2 för en större version där detaljerna framgår ordentligt.

Fig. 2

 

Det första man kan konstatera är att människor i de undersökta länderna till övervägande del är religiösa då en klar majoritet av länderna ligger under noll på den vertikala axeln. De länder som är neutrala eller mer icke religiösa (vert. >= 0) har de flesta av dem en stor kristen andel av befolkningen. 100% av länderna med muslimsk majoritet (hädanefter benämnda “muslimska länder”) är mer religiösa (vert. < 0) mot 76% av de med  kristen majoritet (hädanefter benämnda “kristna länder”). 72% av de muslimska länderna har en mycket religiös befolkning (vert. <= -0,8) mot endast 16% av de kristna länderna. Detta stämmer väl överens med den gängse bilden av att den kristna världen kommit längre i sekulariseringsprocessen än den muslimska.

När det gäller den horisontella axeln, politiska rättigheter och medborgerliga friheter, ser man att maximal poäng (7) uppnår endast länder med kristen majoritet, blandad kristen och sekulär majoritet, samt Japan som har en blandad Buddhistisk och sekulär majoritet. Polen och Cypern klarar det med relativt hög religiositet. Med anledning av nyliga händelser i Polen är det dock rimligt att ifrågasätta ifall de kommer att bibehålla högsta poäng framöver.

32% av de kristna länderna ligger på högsta poäng, medan 0% av de muslimska gör det. Det enda muslimska landet som klarar sig någorlunda hyfsat är Tunisien, som dessutom gör det med en hög religiositet även jämfört med andra muslimska länder. Med andra ord bör Tunisien nog studeras av dem som försöker hitta vägar framåt för att göra bättre länder av de muslimska (~arabiska våren v2.0).

Merparten, 76% av de kristna länderna har en poäng >=5, medan endast 6% av de muslimska har det (Tunisien, 6). Med anledning av denna observation, låt oss titta på Kristendoms, Islams och sekulärs medelpoäng vad gäller politiska rättigheter och medborgerliga friheter. Fig. 3 visar dessa.

Avg_PR_CL
Fig. 3

Samtliga länder med en substantiell sekulär grupp i befolkningen har maxpoäng 7, varför medelvärdet blir 7. För de kristna länderna är medelpoängen 5,32, för länderna med blandad kristen och muslimsk befolkning är den 3,5, och sist kommer de muslimska länderna med 2,81.

Låt oss också titta på hur de länder med en mycket religiös befolkning (vert. <= -0,8) klarar sig (Fig. 4):

Avg_PR_CL_Avg_Rel
Fig. 4

Mönstret som kan ses direkt i punktdiagrammet (Fig. 2) ses här tydligt: kristna högreligiösa länder har medelvärde 4,75, de högreligiösa länderna med blandad kristen och muslimsk befolkning har 3,5, och de högreligiösa muslimska länderna har 3.

För att få en indikation på hur långt länderna och de religiösa grupperna kommit i sekulariseringsprocessen kan vi titta på medelvärdet för hur oviktig religion är inom grupperna på landsnivå, vilket visas i Fig. 5.

Avg_Religiosity
Fig. 5

Som synes tenderar både kristna och muslimer fortsatt vara mer religiösa än i ett “neutralläge”, med muslimska länder klart mer religiösa än kristna.

Slutsatser

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den mest relevanta faktorn, politiska rättigheter och medborgerliga friheter, är negativt korrelerad med religiositet och i ökande grad negativt korrelerad med ökande religiositet. Vi kan också tydligt konstatera att kristna länder bättre lyckas förena respekt för politiska rättigheter och medborgerliga friheter än vad muslimska länder gör. Bäst lyckas de länder som har en stor sekulär grupp i befolkningen, vilket endast finns i traditionellt kristna länder samt Japan.

Trots att denna sammanställning av statistik inte kan påvisa kausalitet mellan religiositet och dålig respekt för politiska rättigheter och medborgerliga friheter finns väldigt tydliga samband. Dessa indikerar att såvida Sverige vill behålla en tätposition i världen vad gäller stor respekt för politiska rättigheter och medborgerliga friheter skulle vi vara ett unikt undantag ifall vi skulle klara av det med en stor blandad kristen och muslimsk befolkning. Kombinationen stora grupper kristna, muslimer sekulära skulle dessutom bryta ny mark då det inte finns inom något land ännu, men givet indikationerna i denna genomgång skulle resultatet sannolikt inte vara lyckat.


Fredric Morenius
Civilingenjör, forskare och ordförande för Borgerlig Framtid i Stockholm


Noter

[a] Algeria, Azerbaijan, Argentina, Australia, Bahrain, Armenia, Brazil, Belarus, Chile, China, Taiwan, Colombia, Cyprus, Ecuador, Estonia, Georgia, Germany, Ghana, India, Iraq, Japan, Kazakhstan, Jordan, South Korea, Kuwait, Kyrgyzstan, Lebanon, Libya, Malaysia, Mexico, Morocco, Netherlands, New Zealand, Nigeria, Pakistan, Peru, Philippines, Poland, Qatar, Romania, Russia, Rwanda, Singapore, Slovenia, South Africa, Zimbabwe, Spain, Sweden, Thailand, Trinidad and Tobago, Tunisia, Turkey, Ukraine, Egypt, United States, Uruguay, Uzbekistan, Yemen

[b] “World Values Survey Wave 6” variable V9- Important in life: Religion.
Grad av religiositet ges per land i fyra nivåer (låg-hög: l2, l1, h1, h2) och i statistiken ges andel (%) svarande per nivå. Ett enkelt mätetal togs fram genom följande viktningsformel:

avgRelc = (-2*l2+-1*l1+1*h1+2*h2)/100/2

Detta ger -avgReli spannet [-1..1], där -avgRel< 0 betyder högre religiositet.

[c] Tabell “Table: Religious Composition by Country” sid 45 -> i [2]

[d] Landstabeller sid 21 -> i [3]
Freedom House tillämpar en sjugradig skala där 1 är bäst och 7 sämst. Då jag ville illustrera med 1 sämst och 7 bäst vände jag på skalan och beräknade sedan medelvärdet av PR + CL ur det.


Referenser

[1] http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV6.jsp

[2] http://www.pewforum.org/files/2014/01/global-religion-full.pdf

[3] https://freedomhouse.org/sites/default/files/01152015_FIW_2015_final.pdf